Ett professionellt stöd i föräldraskap med fokus på beteenden – hur utformar vi föräldraskapsstöd på bästa sätt?

Att vägleda små barn – hur kan du hjälpa föräldrar med den viktiga uppgiften? 

För små barn är relationen till föräldrarna och det bemötande de får enormt viktigt. Det finns i samhället en mängd instanser som erbjuder stöd i  föräldraskapet. Trots kunskap är det är inte alltid så lätt att nå fram till föräldrar, att få fatt i utmaningarnas och i god relation arbeta med förändringar tillsammans. 

”För följsam” eller ”för oförutsägbar” – riskfyllt både på kort och lång sikt

Utgångspunkten för oss som träffar småbarnsföräldrar är att föräldrar både älskar sina barn och vill deras bästa. Vi vet samtidigt att föräldrar hamnar i utmanande situationer där de inte får fatt i ett gynnsamt föräldraskap. De allra flesta håller nog med om att föräldraskapet under småbarnsåren ofta är utmanande . Det sprakar av utveckling och vilja, samtidigt som många kognitiva funktioner är långt ifrån att finnas på plats. Drivet hos små barn att utvecklas går hand i hand med utmaningen för föräldrar och att det skaver och gnisslar en del är både del av livet under dessa år – och faktiskt en del av barns utveckling som är gynnsam för dem. Små barn behöver ju träna på samspel, känsloreglering och att hantera utmaningar. Men tappar föräldrar bort sig för mycket och blir för arga, är för följsamma eller för oförutsägbara så barn inte får den vägledning de behöver – då finns det risker både på kort och lång sikt. Hur kan vi som möter föräldrar i behov av stöd i sitt föräldraskap hjälpa dem? 

Att förstå funktionen bakom beteenden – en viktig nyckel 

Självklart är det inte exakt samma sak alla föräldrar behöver stöd i, utmaningarna kan se olika ut och ha olika orsaker. Men det finns några grundläggande saker att ha med sig i föräldrakontakten. En är baskunskap i utvecklingspsykologi för att förstå vilka behov barnet har, utifrån ålder eller erfarenheter. Vilka beteenden tränar de sig på, som är under utveckling? Att få föräldrar att se utbrott, tjat, syskonbråk, kvällstrassel som träning är ofta hjälpsamt. När föräldrar förstår funktionen bakom barnets beteende är det lättare att landa i hjälpsamma bemötanden och förstå funktionen med att ge vägledning. Att få till balansen mellan att vara följsam och ta ledningen, ”sätta gränser” är svårt men viktigt för barns utveckling.  

Tillit och samarbete är viktigt

Det är också viktigt att ha kunskap om utveckling av föräldraskapet, från omställningen i ett föräldrablivande till att ta sin vägledande föräldraroll, samt kunskap om coparenting/det gemensamma föräldraskapet, vars kvalité vi nu vet är lika viktigt för barn som de individuella anknytningsrelationerna till föräldrar/omsorgspersoner. Fallgropar kan vara felaktiga förväntningar på barnet eller på sig själv och när det gäller coparenting att underminera den andra föräldern i tron att ens egna föräldrastrategier är så mycket bättre. Saknas det tillit och samarbete i det gemensamma föräldraskapet behöver man som föräldrastödjare undersöka och arbeta med det. De här fallgroparna  kan handla om okunskap men också om en för hög belastning och stress som hindrar en som förälder att förstå och bemöta barnets behov.  

Att öppna sig som förälder och prata om sina fel och brister, om sin oro att inte räcka till eller sin frustration över barnets beteende är känsligt för många. Skam och rädsla att bli ifrågasatt hämmar, hos en del till och med rädslan att ens föräldraskap blir utdömt. Det skapar i så fall hinder i samtalskontakten. Därför behövs kunskap om hur man kan föra dessa föräldraskapsstödjande samtal. Vilka fallgropar finns för oss som ska föra dessa?  

Öppna upp för reflektion

Att spegla och validera en persons beskrivning är grunden i stödsamtal, men att validera föräldrars upplevelser kan ibland ta emot för oss. Man vill instinktivt säga emot en överdrivet negativ självbild eller en provocerande negativ bild av barnet. Men då riskerar vi att sätta stopp för fördjupade samtal och motarbetar tryggheten som behövs för att föräldrar ska vara öppna för reflektion och kunna ta emot psykoedukation.

Tänka ”Good enough” eller sopa negativitet under mattan? 

Psykoedukation är en viktig del av föräldraskapsstöd, både inbegripet kunskapen om normala utvecklingssteg och föräldrareaktioner. Men samtidigt är det en fallgrop att normalisera för mycket i syfte att bibehålla alliansen med föräldrar eller för att inte ge dem dåligt samvete – om det innebär att vi backar från uppdraget att stå för vad små barn behöver från sina föräldrar. Att forma psykoedukationen efter den man möter är viktigt – vissa föräldrar behöver verkligen höra och förstå ”good enough”-begreppet. För andra ska vi akta oss att hamna där för det kan sopa alltför negativa föräldrabeteenden under mattan.  

Utforska bakgrunden innan psykoedukation och rådgivning 

Den del av psykoedukation som handlar om vad vi vet är hjälpsamma strategier eller metoder vid svårigheter som trotsigt beteende, utbrott eller ängslighet är naturligtvis enormt viktigt. Men en fallgrop är att vara för snabb att dela den kunskap man besitter, även om det är bra strategier vid utmaningar barn har. Ofta är det sprunget ur en iver att hjälpa, ibland ur tidsbrist och stress, men riskerna är de samma: man kanske inte har fått höra allt och föräldrarna vågar inte komma med resten, eller så känner de sig inte validerade i sin känsla av hur svårt och tungt det är och tror inte på mirakeltipset. Därför behöver vi stanna i utforskandet, med empati och validering, innan vi går vidare till psykoedukation och råd. 

I ett förtroendefullt samtal kan utforskandet få spelrum att göra analyser av vilka olika delar som påverkar de problem eller utmaningar föräldrarna upplever. Det kan framkomma svårigheter hos föräldrar, till exempel med hög oro eller egna känsloregleringssvårigheter som de behöver stöd för i första hand.  

Anpassat stöd är bäst, menar forskningen 

Forskning och erfarenhet visar tydligt på vikten av att erbjuda föräldrar stöd som är anpassat efter deras individuella behov och utmaningar. Genom att tillhandahålla kunskap om barnets utveckling och föräldraskapets utmaningar kan vi rusta föräldrar med verktyg för att möta de komplexa situationer som uppstår i föräldraskapet. Det är viktigt att erkänna och adressera föräldrarnas egna känslor och oro för att skapa en öppen och förtroendefull dialog. Genom att erbjuda stöd i form av psykoedukation och stödjande samtal kan vi hjälpa föräldrar att utveckla effektiva strategier för att hantera utmaningarna i föräldraskapet på ett konstruktivt sätt. Sammanfattningsvis är det avgörande att erbjuda föräldrar stöd och vägledning i deras föräldraskap. Genom att kombinera kunskap om barnets utveckling med förståelse för föräldrarnas utmaningar kan vi skapa en trygg och stöttande miljö för både föräldrar och barn.  

Vi arbetar med föräldrabeteenden i en rad olika format 

Besök gärna vårt utbildnings– eller tjänsteutbud på temat pedagogik för att ta del av hur vi kan stötta dig som erbjuder föräldrastöd i ditt arbete eller maila clara.linnros@psykologpartners.cust.bishop.se för en skräddarsydd insats. Vi erbjuder exempelvis handledning och föreläsningar om små barns utveckling, om föräldraskapets utmaningar och kunskap om hur föräldraskapsstöd genom samtal kan ges.

Vem är författaren Clara Linnros?

Clara har en lång bakgrund inom barn- och ungdomspsykiatrin med bedömning och behandling av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, samt med neuropsykiatriska utredningar och föräldrastöd samt samspelsbehandling. Hon har även erfarenhet av psykoterapi med vuxna, på vårdcentral och som privatpraktiserande. Clara har handlett mycket, mestadels BVC, men också andra verksamheter som till exempel barnpsykologer. Idag handleder Clara på verksamheter inom bl.a. socialtjänst, LSS, BUP och skola. Hon är särskilt intresserad av utvecklingspsykologi; att hjälpa föräldrar hjälpa sina barn, både direkt och indirekt genom handledning, utbildning och spridande av kunskap på olika sätt. Clara har stor föreläsningsvana, inom fält som utvecklingspsykologi, föräldraskapsstöd, samtalsmetodik, och utbildar idag inom det pedagogiska och kliniska fältet.

Clara har fått två texter publicerade; dels boken “De kallar det trots, att vägleda små barn genom utveckling och uppror”. Bonnier Fakta, 2022, och dels kunskapstexten “Trots och självständighetsutveckling” till barnhälsovårdens nationella metodbok Rikshandboken.