Varför är digital kompetens avgörande för kvalitativ vård?

I hjärtat av vården ligger en strävan efter att förbättra livskvaliteten för våra patienter. Men som vårdgivare står vi nu inför en ny utmaning: att upprätthålla och utveckla kliniska färdigheter och samtidigt navigera i en alltmer digitaliserad arbetsmiljö. Målet är dock gemensamt och oförändrat – att förbättra och bibehålla högsta möjliga vårdkvalitet. Vi vill belysa varför kompetensutveckling inom digital vård inte bara är angelägen utan avgörande för framtidens hälso- och sjukvård.

Kompetensutveckling är nödvändig (men inte tillräcklig)

Utmaningen ligger i att inte bara tillhandahålla nya digitala stödsystem och verktyg, utan också den nödvändiga kartan och kompassen för att framgångsrikt navigera det nya digitala landskapet.   Att integrera digitala lösningar i vårdens arbetsflöden är sällan intuitivt och kräver aktivt arbete med implementering, med många nödvändiga aktiviteter. Korrekt tillämpning kräver dock alltid såväl information som praktisk träning, och våra erfarenheter från egna och andras projekt visar att personal ofta får en grundläggande teknisk introduktion, men sedan ofta saknar fortsatt stöd för att fullt ut tillämpa tekniken i det dagliga arbetet. Det har också varit mer regel än undantag att vårdutbildningar helt saknar moment inom detta område. Följden blir att vårdpersonal, från läkare till psykologer, socionomer och dietister, ensamt måste navigera den digitala miljön, balansera evidensbaserad vård inom dess ramar, allt under befintlig arbetsstress.

Digital kompetens – Avgörande för kvalitativ vård

Vår erfarenhet tillsammans med studier kring införande av digitala metoder i vården ^1–3, understryker att behandlare som får rätt utbildning enklare kommer igång och är mer positivt inställda till nya metoder. Vi ser hur detta inte bara förhindrar att digitala verktyg distanserar vårdgivare från patienter utan istället kan fördjupa dessa relationer. Det krävs grundläggande trygghet i användandet av nya system för att vårdpersonal effektivt ska kunna navigera i digitala miljöer, inte bara för att hantera dem utan för att optimera vårdens kvalitet och värde.

Om vi vill att digitala lösningar ska gifta sig med klinisk kompetens, och skapa värde på riktigt, så måste vårdgivare förflytta sig från att klara av eller överleva den digital miljön till att optimera användandet för både dem och patienterna. Vad som krävs för att göra denna förflyttning är mångfacetterat,  men klart är att basal kunskap och möjlighet att träna på olika färdigheter är en nödvändighet. Om vi sedan lägger till erfarenhetsutbyte med andra, möjlighet att reflektera och justera sitt arbetssätt samt vidareutbildning med praktiska inslag så har vi ytterligare minskat risken att hamna i en dragkamp mellan traditionella och digitala behandlingsprocesser.

Vad är lösningen?

För att framgångsrikt integrera digitala lösningar behöver vi ha respekt för kliniska färdigheter och främja diskussioner om hur digital teknik kan utnyttjas optimalt. Vår erfarenhet visar att segdragen implementering ofta förklaras med “motstånd” hos behandlarna. Vårt intryck är detta i sin tur kan spåras till brist på delaktighet i beslutsprocesser och avsaknad av reflektion över digitala verktygs påverkan på arbetet. Viktiga frågor som hur arbetsvardagen och patientvården påverkas, vilka nya rutiner som behövs, och hur klinisk erfarenhet kan anpassas till digitala förhållanden, behöver adresseras.

Utbildning har alltså visat sig vara en viktig faktor för att öka både motivation och kompetens i användandet av digitala verktyg. Vi har goda erfarenheter av fortbildning inom digitala vårdbesök och sett hur de leder till ökad kompetens och trygghet hos personal, vilket i sin tur har potentialen att förbättra patienternas tillfredsställelse och vårdresultat. När vårdpersonal känner sig säker i sin digitala kompetens används tekniken mer effektivt, vilket leder till starkare patientrelationer.

Ett annat framgångsexempel är implementeringen av internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT), där vi alltid rekommenderar utbildning för att hjälpa terapeuter in i det nya arbetssättet. Detta inkluderar en djupgående förståelse för metoden, dess styrkor, utmaningar, samt praktisk träning. Denna typ av utbildning stärker inte bara den enskilda terapeutens kompetens utan även vårdsystemets kapacitet att erbjuda evidensbaserad behandling effektivt.

Mot en digital framtid med omsorg om detaljerna

Att satsa på kompetensutveckling är en investering i hälso- och sjukvårdens framtid, en åtgärd som inte bara förbättrar tillgängligheten och effektiviteten utan också patientupplevelsen. Trots de många möjliga fördelarna med digitalisering, som effektivisering och tillgänglighet, är framgången inte given utan strategiska investeringar i utbildning och fortbildning för vårdpersonal. Digitaliseringen är en resurs som kräver noggrann hantering för att uppnå dess fulla potential.

Vi är övertygade om att framsteg inom digital vård kräver ett gemensamt åtagande från utbildningsinstitutioner, vårdgivare och yrkesförbund. På Psykologpartners har vi utvecklat utbildningar som direkt adresserar dessa utmaningar. Våra utbildningar inom områden som IKBT, videosamtal, chatt, implementering, psykologisk design och VR utgör viktiga steg på denna resa, genom att ge en teoretisk grund i kombination med praktisk träning.

Är du nyfiken på våra tjänster inom digital psykologi?

Vi erbjuder digitala behandlingsprogram och psykologisk design samt utbildar inom båda områdena. Klicka här för att komma till hela vårt utbildningsutbud.

1. Connolly SL, Miller CJ, Lindsay JA, Bauer MS. A systematic review of providers’ attitudes toward telemental health via videoconferencing. Clinical Psychology: Science and Practice. 2020;27(2):1-19. doi:10.1111/cpsp.12311
2. Henry BW, Block DE, Ciesla JR, McGowan BA, Vozenilek JA. Clinician behaviors in telehealth care delivery: a systematic review. Advances in Health Sciences Education. 2017;22(4):869-888. doi:10.1007/s10459-016-9717-2
3. Smith KA, Blease C, Faurholt- M, et al. Digital mental health: challenges and next steps. Published online 2023:1-7. doi:10.1136/bmjment-2023-300670
4. Stoll J, Müller JA, Trachsel M. Ethical Issues in Online Psychotherapy: A Narrative Review. Front Psychiatry. 2020;10(February):1-16. doi:10.3389/fpsyt.2019.00993
5. Guldbrandsson K. Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. Folkhälsomyndigheten. Published online 2023:37. http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12145/R200720_implementering_web0809.pdf